APPENDIX - HUSABYAR I SMÅLAND

Inledning

Av det föregående framgår att flera forskare funnit olika typer av husabyar. Smålands sex husabyar är också enligt min mening av flera helt skilda slag. Det sjunde exemplet, Skararp, är inte någon husaby i den bemärkelsen att den framträder under det namnet i källorna, en egenskap den förövrigt delar med exempelvis två av Dalarnas förmodade tre husabyar. Det kan ändå vara intressant att pröva i vad mån någon av kategorierna nedan kan tillämpas på Skararp eftersom denna by inom sina råmärken har ett spännande hus- namn.

Definitioner av "husaby"

A. Enhet i medeltida diplom benämnd Husaby, Husby eller Huseby.

B. Gammal husabebyggelse av typen Hossmo i Kalmar län.

C. Envalls etymologiska analys av ordet husaby.

Husaby =1) hednisk eller kristen skyddsgård

2) försvarsgård

3) borg eller slott

4) torp

(H)osaby = bebyggelse vid 1) utlopp av älv eller vatten

2) sund

3) källa

By med namn på -ås som uppkommit genom att man vid skrivning har sammanblandat us - os med dialektformer av as - ås.

D. Strategisk by för offensiva ändamål. (Undertecknads definition)

Hossmo - Högsby - Bolmsö

Den mest svårfångade typen av husaby är de husabebyggelser som troligen går tillbaka till järnåldern. Jag har ovan relaterat Lennart Hellbergs beskrivning av en sådan bebyggelse som ursprunget till Hossmo i Kalmar län. Även Högsby vid Emån och Husaby på Bolmsö är troligen av detta slag.

Huseby

Huseby vid Skatelöv innehåller troligen så många frågetecken att det helt skulle bryta ramen för detta appendix att behandla dessa. Låt mig bara konstatera att Huseby tillsammans med Bolmsö intar en särställning bland husabyrana så till vida att de tillsammans med Vansö i Södermanland är de enda husabyarna i Sverige som har samband med en forntida helgedom utan att samtidigt ha samband med en kyrka. (Gerard Larsson. tab. sid. 60-62)

 

Gränna

Husabyn ingår numera i Gränna stad. Den 13 november 1315 testamenterade Johannes Baer 1/2 åtting i Husaby i Gränna till Alvastra kloster. Detta är det tidigaste belägget, men det är troligt att husabyn finns även i ett tidigare diplom, nämligen bland den egendom i Gränna som drottning Katarina, kung Erik Erikssons gemål, skänkte till Gudhems kloster 1250. År 1479 bekräftas ett byte av jord, som möjliggör en någorlunda säker bestämning av husabyns läge. I 1542 års mantalslängd bestod byn av 10 hemman av vilka två tillhörde prästgården. Kronan ägde inte längre någon jord i byn. Då Per Brahe d. y. 1652 anlade sitt grevskaps huvudstad lät han göra det på Husabys mark. På en tomtkarta från 1701 har lantmätaren Anders Ekebohm inskrivit följande slutord; "Ifrån No 191 och till tvärgatan vid prästgatan No 185 hawfer gamla Bohlbyn Husaby by warit innan staden funderat blef, men hwars och ens då särskildt bebygda Tomt vet ingen nu derom säker underrättelse att gifwa." Huruvida dessa uppgifter bygger på verklig glömska eller har andra orsaker är i dag omöjligt att veta. Hembygdsforskaren Olof Fong har på en nutida karta ritat in husabyns troliga läge.

Inför en nutida historieforskare uppvisar denna husaby alla de "normala" attributen. Den dyker upp i diplomatariet först i samband med sin upplösning. Husabyn ligger granne med kyrkan, och prästgården ligger på dess mark. Tingsplatsen, Vist härads tingsplats, ligger långt bort, 5 km söder Gränna.

Vad var då husabyn när den fungerade som en husaby? Detta måste troligen ses i samband med kungaborgen Näs samt husabyn på Visingsö. Se kartan ovan. Näs var Sveriges första kungaborg. Den borg av vars ruin nu finns en liten del kvar anses byggd på 1100-talet, kanske av Sverker d. ä. Även om dateringen är riktig så byggdes säkerligen inte denna borg på en jungfrulig plats, utan här fanns föregångare. Frågan blir nu om husabyn på fastlandet var riktad mot Näs eller om den var en stödjepunkt för Näs. Den enda ledtråd jag här kan finna är, som så ofta, sambandet med kyrkan. Adam av Bremen uppger att under missionstiden hörde även Östergötland till Skara stift. Under Inge d. ä. tid tillkom ett biskopssäte i Linköping. Utvecklingen gick mot öster. Det förefaller mest naturligt att se husabyn på fastlande som en stödjepunkt på vägen mot svearnas land. Gränna husaby skulle alltså passa in under definitionen "strategisk by för offensiva ändamål".

 

Visingsö

Någon Husaby på Visingsö finns inte nu. Enligt ett protokoll från räfsteting på Visingsö den 13 september 1399 var Heguidher och Siowater i Hosaby ledamöter i nämnden. Husabyn på Visingsö finns emellertid troligen nämnd redan i ett hundra år äldre diplom , nämligen från 1294 då Alvastra kloster bytte bort två attungar till Linköpings domkyrka. En gård i Husaby hörde ännu vid medeltidens slut till Linköpingsbiskopens godsinnehav på Visingsö.

Per Brahe d. ä. lät sammanslå Husabyn, som nu bestod av tre mantal, med Ströja och Valby för att få underlag för sitt Visingsborgs slott. Husabyn låg strax norr om slottet där nu de obetydliga resterna av St. Laurentii kapell finns. Kapellet har troligen varit gårdskapell för husabyn. Tingsplatsen på Visingsö ligger långt norr om husabyn och följaktligen ännu längre från kungaborgen Näs. Däremot är det närmare till Kumlaby kyrka som anses vara en församlingskyrka. Den ligger också i direkt anslutning till järnåldersgravfältet. Även denna husaby kan anses höra till de "strategiska byarna".

 

Skararps "husaby".

 

Skararp är en relativt stor by, som ligger vid sjön Exen i Hinneryds socken i sydvästra hörnet av Småland i den s k Gränsbygden. Exen är med ett smalt sund förbunden med den mindre och närmare byn liggande Visjön (gudatemplets sjö). Vid det smala sundet går berget i dagen och en fem gånger sju meter stor berghäll sluttar mot norr och ner i vattnet. I berghällen finns tydliga isräfflor.

Undertecknad åhörde som folkskoleelev på 1940-talet hur folkskollärare Bertil Pettersson vid en skolutflykt till platsen berättade att befolkningen i trakten förr trodde att räfflorna uppkommit när Tor med sin vagn och sina bockar här hade vidrört marken. Även idag behöver man inte mycket fantasi för att tydligt urskilja hjulspår och märken efter klövar. I vattnet strax intill fanns rester av tjocka trädstammar som stack upp ur sjön. Dessa hade kommit att bli synliga ovan vatten i samband med en sänkning av sjön Exens vattenyta på 1920-talet. Denna sänkning fick också till följd att platsen blev en halvö från att tidigare ha varit en ö. Ön kallades av ortsbefolkningen Husön.

Vid denna tid blev folkskoleinspektör Lidén intresserad för platsen. Han gjorde ett besök och fann rester av en medeltida borg som han kallade för Skararps hus. Vid den undersökning som gjordes 1933 tillvaratogs ett stort antal lösa fynd samt upprättades en karta av Claes Claesson och Bror Kugelberg.

Senare tids forskning har med ganska stor säkerhet kunnat fastställa att det här handlar om det från senare medeltiden kända Skagaholm. Detta namn är emellertid inte känt av ortsbefolkningen.

På andra sidan byn i nordväst finns en plats som av ortsbefolkningen kallas [kørkebjæ ] Kyrkberget. Namnet finns inte på någon av undertecknad känd karta. Vid den ovan nämnda folkskoleundervisningen sades platsen vara en pestkyrkogård. Folkskolläraren Bertil Pettersson sade sig ha fått reda på detta av "de gamla i bygden".

Öster om byn vi sjön Exens utlopp i Bolmån finns en plats som av ortsbefolkningen alltid kallats Tegeludden utan att någon kunnat ge en förklaring till detta namn. Hemmansägare Åke Jansson har nu emellertid här lyckats finna rester av en tegelugn samt s k munktegel av den typ som påträffats vid både Skagaholm och Piksborg vid sjön Bolmen.

Vid den nordöstra utkanten av byn ligger ett järnåldersgravfält kallat Sissehage. Ett par kilometer söderut på en moränkulle invid Lagaån har påträffats en flintverkstad.

Återstår att knyta samman de olika trådändarna till en historisk väv. En anläggning av något slag på "Husön" är en obestridlig verklighet. Ännu idag är sjöbottnen runt Husön fullbesatt med ekstockar. Att dessa härrör från det senmedeltida Skagaholm är mycket troligt. Något Skararps hus har aldrig funnits utan detta namn har skapats av folkskoleinspektören Lidén i samband med "återupptäckten" i vår tid. Men varför har då inte namnet Skagaholm bevarats hos ortsbefolkningen? En tänkbar förklaring är att Skagaholms historia är så intimt förknippat med Abraham Brodersson Tjurhuvud (d.1410). Denne Abraham Brodersson innehade åtta slott och ett mycket stort antal gårdar. Han har fått ett mycket dåligt eftermäle och torde ha varit hatad av befolkningen. Även senare har Skagaholm varit ett gissel för bygden då det omväxlande stått under svenskt och danskt herravälde. Det fanns all anledning att glömma Skagaholm. >

Istället har det gamla folkliga namnet Husön fortlevt. Hur gamla namn fortlever finns det exempel på strax intill. I flera hundra år har man använt namnet Tegeludden om en plats en kilometer öster om Husön utan att någon haft en aning om varför, förän helt nyligen hittats rester av tegeltillverkning på platsen.

Vad finns då bakom namnet Husön? Här blir Envalls definition "hednisk skyddsgård" intressant. För detta talar namnet Visjön, istidsräfflorna i berget med deras association till asagudarna samt de strax intill liggande järnåldersgravarna.

Den följande definitionen "kristen skyddsgård" är knappast tänkbar. Det som talar om den nya religionen är i så fall "Kyrkberget" på andra sidan om byn. Kan möjligen dyrkandet av asagudarna ha varit så fast förankrad i den gamla bygden att den nya religionen fått inta denna perifera position? Kan det möjligen även här ligga något bakom det av befolkningen använda namnet, samt bakom talet om pest och kyrkogård?

Vad som eventuellt kan kasta ljus över denna dunkla scen är en C14-datering av material från anläggningen i sjön utanför Husön, samt ett intensivt sökande efter vad som döljer sig bakom namnet [Kørkebjæ].